Antelope Park är Gwerus mest populära rekreationsområde. Denna safaripark ligger strax utanför stadens gränser, mindre än 20 kilometer från stadskärnan. Med en yta på 3000 tunnland har denna omfattande egendom boendemöjligheter också.  Antelope Park har funnits i över 30 år och har under åren vunnit flera utmärkelser för serviceexcellens. My Guide Zimbabwe bjöds nyligen in för en rundtur på Antelope Park, och det var ett värt besök på alla sätt och vis.

Vår biltur från Harare tog lite över tre timmar och vi var tacksamma att komma fram säkert runt lunchtid. När vi blev avsläppta i staden tog vi en transfer till Antelope Park.  Vid ankomsten lotsades vi till vårt boende, flodtälterna. (Tidigare brukade en flod rinna på egendomen nära huvudloungen och tälterna, nu återstår bara en bro).  Jag blev väldigt imponerad då de är ganska hemtrevliga med sängbord, en byrå, kaffestation och ensuite-faciliteterna är också välutrustade. Det finns två fåtöljer utanför och även om utsikten inte var speciellt mycket tillät jag mig själv några minuter att koppla av och lyssna på de vackra fågelljuden. 

 

Vi tog en rundtur på egendomen och fann att den är ganska omfattande och att det fanns mycket aktivitet pågår. Antelope Park har fyra olika typer av boende; Flodlounger, stugor, flodtält, stora sovsalstyper och självhushållsenheter. 

                               

Antelope Park samarbetar nära med en bevarandeinsats som kallas ALERT (the African Lion & Environmental Research Trust) och det är därför det tar emot frivilliga som kommer för att lära sig mer om lejon och andra djur som finns i parken. Vi fick tillfälle att titta runt i present-/kuriosabutiken och vi föll för kafferestaurangen. En sval miljö med fantastisk utsikt över gröna gräsmattor, vida orörda utrymmen i fjärran; en plats av absolut frid. 



   

En hjärtlig buffélunch serverades och vi fick chansen att träffa några av volontärerna, en livlig grupp mestadels unga vuxna. Efteråt hade vi lite tid att koppla av i våra rum. Tälterna är mycket svala och jag var så glad att få chansen att ta en uppfriskande tupplur. Under lunchen hade vi bokat en aktivitet efter eget val som vi fick göra på sena eftermiddagen, vi valde att gå på Lejonpromenaden. 

Enligt vår guide skulle aktiviteten innebära en kort promenad med lejonungarna som fötts och uppfostrats på Antelope Park. Vi hade en kort säkerhetsgenomgång innan vi begav oss iväg och min kollega och jag var glada att ha en kvinnlig guide, tycks detta jobb inte vara populärt bland damerna så det var bra att se en modig som gjorde sin markering. När vi slutligen kom till inhägnaderna fanns det en allvarlig obalans mellan bilden jag hade i huvudet när ordet unge nämndes och lejonen vi såg. Valparna var tydligt väl omhändertagna och visade god hälsa. Det finns fyra lejonungar på Antelope, de är 19 månader gamla.
                                 

Luana, Lupane och Pembela skulle följa med oss ​​och de verkade mycket ivriga att leda vägen när portarna öppnades. De var mycket lekfulla med varandra och det var tydligt att de hade en stark band, två av dem är syskon. Då och då skulle en bara stanna och sätta sig, inte säker på om det var en snabb vilostund eller en handling av barnslig trots men dessa vältränade ungar skulle snabbt stå upp på handlerens kommandon.  

                      

Vi vandrade genom grässlätter och promenaden gjorde oss gott då vi njöt av den friska landsluften. I vissa fall var vi tvungna att ta långa steg för att hinna ikapp eftersom ungarna ivrigt skulle jaga en fjäril eller snabbt ge sig iväg och springa mot ett prasslande i det höga gräset. Vi fick många tillfällen att gå nära ungarna, klappa deras ryggar eller krypa bredvid dem för ett närbild och guiderna var vänliga nog att hjälpa till med bilderna och videorna. Det var en verkligt unik upplevelse och jag kände mig så privilegierad att komma så nära kung av djungeln och gå iväg med så många bilder att skryta med!

   

Vi åt middag runt 7 och det var ett vackert sätt att försegla en händelserik dag. Det finns en eldstad nära matsalen och det var mycket skratt när gäster och volontärer minglade. Det finns gott om plats att koppla av, med baren på terrassen, matsalen och några picknickbord under stjärnorna. Bron som förbinder huvudloungen med stugorna bortom floden var belyst och var en vacker syn i mörkret.

 

Tidigt nästa morgon steg vi upp och gick på Elefantpromenaden, det finns tre fullvuxna elefanter som används för denna övning. De har uppfötts på Antelope Park och är en del av familjen. Elefanterna var mycket vänliga och tillät oss att komma nära, mata dem några pellets, medan vi lärde oss mycket om elefanterna från guiderna. Promenaden är också ett tillfälle för elefanterna att sträcka på sig. Det var fascinerande att se elefanterna bryta av taggiga kvistar från akaciaträd för att äta. Du kunde med lätthet se att de njöt av den näringsrika snacksen.  

   
Vi hade svårt att hinna ikapp elefanterna eftersom deras stora steg inte matchade våra små fötter men vi njöt mycket av promenaden och vi kom över några impala på väg tillbaka till lägret. Efteråt åt vi en mycket näringsrik och underbar frukost och vi sa tyvärr adjö till Antelope Park.